Vardagen?

Jag hade först tänkt benämna dagens överskrift med ett enkelt frågetecken (?) men nu blev det som det blev.
Å andra sidan börjar skolan i morgon, det tas inte direkt emot med öppna armar och fest, men trots detta måste man maka sig dit. Vardagen börjar, vardagen fortgår. Jag är inte av den sorten som ogillar min vardag som sådan utan det är mer så att någon gång slinker det, trots brandvägg, in en tanke om vad jag egentligen håller på med? Den klassiska tankegången: Behövs detta? Vad har jag för nytta av detta, vad fan? Tro det eller ej, men denna tanke infinner sig allt som oftast på matematik lektionerna. Men sedan är det mesta relativt och därav måste man jämföra. Jag menar, tv-spel vs. matematiska kunskaper, en klar och bråkig seger till matten. Senast denna tanken slog mig, för det var faktiskt ett tag sen jag hade matte nu, var för två dagar sedan. Jag läste en presentation av en snubbe som skrev något i stil med: "Ålder: 28 år, jäkla vad tiden går, åren bara springer iväg...". Jag själv, snart 17 bast, tänkte att den textraden vill jag slippa skriva framöver. För den raden eller kommentaren är något av en standard hos folk med åldersnoja. Huruvida jag har drabbats av en tidig åldersnoja låter jag vara osagt. När man är sedan på ålderns höst faktiskt kan njuta av sitt liv och inte behöva känna att det fart förbi en som MC's drive-in, då har man lyckats. Det är iaf. mitt mål. Som jag förövrigt satte nu.
Nej - jag ska inte enbart tillbringa mina närmaste år sittandes i en matematiksal. Jag ska kombinera det hela med tv-spel och andra saker som jag anser måla upp min vardag på lämpligt vis. Djävulskt djupt inlägg, men mognaden verkar iaf. hunnit ifatt en.

Överste Daniel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn, inga smeknamn tack:
Kom ihåg mig då?

E-postadress: (publiceras givetvis)

URL/Bloggadress/Smygreklam:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0